Jag kanske går över en gräns här nu och må så vara i så fall, men jag tror att om man inte har varit riktigt missnöjd med sin kropp så har man svårt att uppskatta den till fullo.Hur jag menar?
Jo, jag menar att jag som HAR varit extremt missnöjd med mig själv (trots att jag hade förlikat mig med den jag var), men nu faktiskt genomgått en stor förändring till det bättre, uppskattar min egen kropp så mycket mer än dem som aldrig haft några "fel".
Klassiska exemplet: en smal kvinna som alltid varit smal hittar fel och brister på sig själv i sina små bilringar och andra defekter - och missförstå mig rätt, deras missnöje är inte mindre "värt" för det, men till dem skulle jag vilja säga "byt plats med mig en gång som jag såg ut för ett år sen, så får vi se om du har något att vara missnöjd över sen.."
Som sagt, jag kanske går över en gräns nu, men jag behöver sticka ut hakan ibland jag också. Jag gör nog det allt för sällan tror jag.
Poängen med det här inlägget då?
Jo, jag tycker man ska vara lite mindre självkritisk och istället uppskatta sig för den vackra människa man är. Det kanske rimmar illa att jag skriver så, med tanke på mina inlägg tidigare om att fantisera om bröstlyft osv, men i grund och botten är jag så HIMLA nöjd och glad över mig själv och hur jag har blivit efter operationen. Jag hoppas verkligen alla som gjort det här känner samma stolt- och nöjdhet!
Yes! Man uppskattar sin skavankiga kropp som den är nu när man blivit av med så mycket extra-kilon. Små rynkor, häng och annat är bara pyttesmå moln på himlen långt borta, jag är så glad och stolt över min kropp idag.
SvaraRaderaDu är jättefin! Du kanske redan har gjort det, men det vore kul om du laddade upp en "före-bild", jag kan inte minnas att jag sett nån?
Ha en bra helg1!
Håller med er fullständigt - det är så lätt att se det som inte är "perfekt" istället för att glädja sig åt allt positivt som finns.
SvaraRaderaHar idag en stor garderobsresning. Funderar på om jag ska länga de kläder som jag troligtvis inte kommer att kunna ha nästa sommar. Det sitter en liten "jävul" på min axel och säger: tänk om du misslyckas...spar OM.
Jag håller också med dej. Jag börjar äntligen gilla min kropp lite grann och är väl inte riktigt där än,men jag hoppas det kommer. Det är en stor skillnad mot innan när jag inte gillade alls vad jag såg i spegeln.
SvaraRaderaPerfekt vill jag aldrig blir eller vad är perfekt?
Vem säger att man duger till alla?
Media förstör mångas liv och jag är glad att jag efter min operation kan känna mig att jag duger här på jorden:)
och små skavankerna som nu finns struntar jag i..
Du är super fin och jag är så glad för din skull att du fått komma så långt och kunna njuta av din kropp och då njuter du av hela ditt liv !
kramen
Mmm viss är det en boost för självförtroendet :) Och som du säger, inte gör det ngn med lite bristningar och lite daller, man är fin ändå :) //Vronkan
SvaraRaderaÅhh.. 1 kg kvar. Känns väl gött? Själv har jag just börjat min viktresa.. följ gärna med!
SvaraRaderahttp://motettslankareliv.webblogg.se
Systerlyster: Jag har länge tänkt att lägga upp före-bilder, men jag drar mig för det. DÅ skämdes jag inte över mig själv, men idag skäms jag över hur jag såg ut då.
SvaraRaderaMen jag lovar - det kommer bilder!!
Anonym: Släng inga kläder! Spara dem för att minnas, inte för att "du ska misslyckas". Jag provade förra helgen ett par byxor som jag hade när jag var som störst. Det var ett par finbyxor i stretchigt material och jag kunde göra klassikern med att hoppa i ena byxbenet med båda benen. Kändes helt overkligt!?
Helena: Du har så rätt i det där med att vara perfekt/inte perfekt. Vem är det som avgör om man är perfekt eller inte?
Som sagt, jag var ju faktiskt ganska nöjd med mig själv förr och hade förlikat mig, men jag längtade alltid efter att förändras ändå..
vronkan: Kunde inte säga det bättre själv! :)
påväg: Välkommen hit! Jag är t o m förbi ett kilo. :)
Lycka till på DIN resa nu. Du har något fantastiskt framför dig!
..och till er alla, Ni är För goa! :))