Kalla Fakta - vad tyckte jag nu då?

Jag kände att hela programmet genomsyrades av en lite frätande röd tråd av misslyckande...

Daisy var den personen som egentligen var den positiva och jag önskar att de hade följt henne en längre tid efter också för att visa att hon faktiskt idag mår bra.
Trots att de visade upp henne som den lyckade personen, så hade hon en misslyckad gastric banding bakom sig och det var som om de var tvungna att visa en negativ sida där också. Jag säger som Lena; varför inte spegla alla dem som är 100% nöjda? Gör ett nytt progam med OSS!

Det var även med en kvinna som hade blivit alkoholberoende efter operationen. Vet knappt vad jag ska anse om henne då jag bara fick intrycket av att hon ville skylla sin alkoholism på GBP:n.

Sen har vi då Linda och hennes tragiska historia. Det här är en tjej som verkligen har råkat illa ut med sin operation och Min Egen Personliga åsikt är att hon troligtvis har en för trång passage och att det är därför hon inte får behålla någon mat. Det var min första tanke när jag hörde det hon sa och jag kan inte förstå hur man kan omopereras så många gånger utan att NÅGON läkare upptäcker detta?!
Nu verkar det ju som Linda kommer att få göra en ny operation och att hon har fått en läkare som har sett hennes fysiskt fel.(Läs hennes blogg.)
Det som är MEST tragiskt i hela hennes historia är dock att hon önskar att hon vägde 160 kg igen och aldrig hade gjort op:en. DET om något är ju en sak ingen någonsin ska behöva önska sig…

..och så har vi tjejen som hade massa hud.
Vad ska man säga?
Om man går ned 50-talet kilo måste man ju vara medveten om att all hud inte försvinner av sig själv. Om man har tio kg och inte varit överviktig i hela livet så JA, självklart försvinner det mesta, men inte annars.
Det som Hon verkade ha råkat ut för var att en läkare som hade ansvar för GBP:n gav henne ett ”löfte” om att få plastikoperera sig sen, medan verkligheten sen kom ifatt henne och bet henne där bak. Alla FÅR inte plastik (JAG räknar INTE med att få det t ex!) och får man inte den betald av landstinget så får man betala den själv om man vill ha bort överflödshuden. Detta visste jag INNAN min operation, jag förstår inte hur ALLA som opererar sig INTE VET detta??

Jag kände många gånger genom programmet att ”men vad fan, VET folk inte det här?”, ”förstår inte folk detta?” och ”det här tog jag reda på INNAN operationen!”.

I övrigt kände jag att programmet var saklig i sin beskrivning kring en operation och den var informativt bra, men det var väl ungefär det enda jag tyckte var bra med programmet.

Summa sumarum och min egen högst personliga åsikt kring det här, är att många personer som opereras och som råkar illa ut efteråt (och då menar jag inte de personer som får fysiska komplikationer som faktiskt går att åtgärda på ett eller annat sätt, bara de får RÄTT hjälp) inte har fått rätt verktyg att jobba med FÖRE operationen.
De har kanske inte ”hittat sig själva” på sättet som jag anser att jag hade gjort innan jag opererade mig. Jag var relativt klar med min psykiska inställning av mig själv och redo att gå vidare mot något nytt. (Det här är kanske flummigt mumbojumbo för många, men ni får tolka som ni själva vill. Det här är ju jag och mina åsikter.)
Jag tror att många som INTE har kommit till den personliga utvecklingen får en chock med allt som det innebär efter en så stor operation som gastric bypass faktiskt är. De hinner inte med i tanken, klarar inte att kroppen förändras, inte att psyket ändras och att de helt enkelt kan bli andra personer än de tidigare har varit.

Självklart skulle även JAG önskat att det fanns en psykolog av någon sort med i bilden, både före och efter operationen, men om JAG anser att jag behöver en person att prata med, då Måste JAG ta det EGNA ansvaret och uppsöka den hjälpen själv. Jag har en vårdcentral jag kan vända mig till och om jag mår dåligt är de skyldiga att hjälpa mig. Det enda man måste göra är att, som sagt, ta eget ansvar.

Det blev långt det här och jag vet inte hur många av er som orkar läsa allt.. men jag har ändå fått fram det Jag tror och det Jag kände efter att ha sett programmet igår.
Programmet finns här, se de om du inte gjort det än.